Jag trivs så otroligt bra på jobbet och man fäster sig verkligen vid dom äldre man jobbar med eftersom man umgås så mycket med dom och man träffas så ofta. Denna bra kontakten gör att man kan ha lite svårt att lämna jobbet bakom sig och jag tänker ofta på dom äldre även när jag är ledig, man saknar dom lite liksom 
När man sitter här i sin ensamhet eller när man gör en sån simpel sak som att gå på toaletten, duscha eller laga ett mål mat så är man verkligen tacksam för att man klarar det på egen hand och man tänker på dom äldre vad extremt påfrestande det måste vara för dom att inte kunna klara sig på egen hand. Vissa tar det ju givetvis bättre än andra och jag har känslan att jag den dagen kommer behöva hjälp för att klara min vardag kommer känna mig ganska så underlägsen. Att själv inte kunna bestämma när jag vill göra saker och hela tiden vara beroende av andra..

Men alla pensionärer som är så goda och glada och omtänksamma trots detta ska ha en stor kram!