Herregud, det är inte sant!! Det är inte alls många dagar kvar tills terroristen fyller 1. Ett helt år har jag lyckats hålla henne i livet utan några större bravader, om man bortser från alla blåmärken osv. Fortsätter det så här så ser det ganska lovande ut ;) Ne skämt åsido! Hehe.

Hon är en duktig tjej min lilla (snart) ettåring. Jag har alltid förvånats över hur tidig hon har varit med det mesta hon har lärt sig så jag trodde nästan att hon skulle läst klart på högskolan tills nu, men riktigt så snabb var hon inte.
Från den dagen hon började gå (på sin 10-mån dag) så har hon blivit så stor och självständig helt plötsligt.. Från att ha varit den där lilla krabaten som bara låg och sov i vagnen till att knata runt ute i trädgården och äta pinnar och sten. Var tar tiden vägen? Jag har en känsla av att jag inte är den enda som upplever det här med att tiden sprungit iväg.
Det känns som om vi har en spännande tid framför oss med lilla fröken för redan nu visar hon bestämt vad hon tycker om både det ena och det andra. Hon har ett sjuhelvetes humör redan nu så det här kan sluta precis vart som helst.

Klockan är 12.10 och Novalie sover middag och jag sitter fortfarande i pyjamas. Jag känner mig sådär slapp idag och känner inte för att göra nått. Jaja, jag har 4½ timme att klä på mig innan Tom kommer hem!
Idag ska vi hämta sand till Novalies sandlåda :) ska bli kul att se om hon gillar den!


 
Liten

   

Stor