Så var äntligen denna dagen avklarad med Novalies nedsövning och biopsi!
Klockan 09 imorse styrde vi kosan mot Länssjukhuset Ryhov, som för övrigt inte står så högt på listan hos mig längre efter både det ena och det andra. Vi blev inropade och allt hände så snabbt så helt plötsligt satt jag i operationssalen med Novalie i famnen och en sköterska som satte in en nål i handen på henne. Några minuter senare somnade hon min lilla tjej. Jag var alldeles gråtfärdig när jag blev visad tillbaka till barnsalen där jag så fint fick sitta och vänta. Jag och Tom sa inte många ord till varandra under tiden vi väntade på att hon skulle komma tillbaka. Det tog inte alls lång stund, men det kändes som en evighet när ens älskade barn ligger i narkos!
Allt gick iaf bra och hon tillbaka till oss efter en stund och fortsatte sova i en kvart eller nått.
Sen helt plötsligt var hon klarvaken och försökte sätta sig upp och lyckades sådär med stöd av kanten på sängen, hon tittar på mig, pekar och säger mamma precis som om hon bara sovit middag <3
På resten av barnsalen satt det föräldrar i vart och vartannat hörn med sömniga barn i famnen och Novalie var klarvaken. Jag hade nästan sett fram emot den stunden lite att få ha henne i knät utan att hon stretade emot eller försökte göra störtdyk mot marken, men nehe då hon var precis som vanligt fast med något kassare balans!

Vi var sammanlagt ungefär 2½ timme på sjukhuset och när vi kom hem lekte hon en stund och tog sen en power-nap på 3 timmar så vi passade på att storstäda under tiden. När hon vaknade så åt hon lite mat och så tog vi en promenad, hela lilla familjen :)


Promenad-dax


Doris följde med som vanligt




Till och med mamma fastnade på bild haha


Väl hemma mös vi med Elvis, lägg märke till den lilla handen som greppar efter stackarns svans


Novalie har fastnat för detta med att rida ranka på mammas fot, oavsett hur eller var jag sitter


Nu är det natten för oss här hemma!